Jag satt i kyrkan och började tänka på livets stora frågor. 

Jag började med att tänka på mitt liv och dess hinder och så kommer det klassiska ordspråket ”allt man inte dör av blir man starkare av” . Detta ordspråk fick mig och tänka på säger jag detta till mig själv för att övertala att allt blir enklare och att allt jag har gått igenom är värt det i slutändan. Svaret är JAG VET INTE och när det kom in i mina tankar kände jag en större hopplöshet än jag känt på länge. 

När jag satt där i kyrkan med bara mina tankar som sällskap kom en annan tankekedja in. Jag har så länge jag kan minnas tyckt om allt som har med deckarhistorier att göra både att läsa och att kolla på, den tanken som slog mig var att undra om jag tycker om deckarhistorier för att dom är väldigt rakt uppbyggda när livet i övrigt är en slinger i krokig väg där man aldrig vet vad som väntar bakom nästa krön. (Med rakt uppbyggd menar jag att en deckarhistorie oftast handlar om ett mord som blir uppklarat vid bokens slut.)